Kort sagt: när lär en målarbild ut något och när fyller den bara ut tiden?
- Den lär ut när den har en tydlig uppgift kopplad till lektionens mål: läsa, räkna, para ihop eller fylla i.
- Den fyller bara ut tiden när den bara är en belöning ”till den som blir klar” och inget följer av den.
- Den fungerar bäst kort: 5–10 minuter som introduktion, repetition eller snabb kontroll av förståelsen.
- Resultatet går att kontrollera: läraren ser direkt vem som räknade rätt och vem som blandade ihop bokstäverna.
Varför använda pedagogiska målarbilder i årskurs 1–3?
Barn i årskurs 1–3, ungefär 6–9 år, lär sig fortfarande mycket genom att göra saker med händerna och genom bilder. En pedagogisk målarbild kombinerar båda med lektionens innehåll: barnet måste läsa, räkna eller känna igen något innan det väljer färg. För läraren kan den också vara ett snabbt sätt att se vem som har förstått området, utan ännu ett förhör.
Den svenska läroplanen Lgr22 lyfter fram att skapande arbete och lek är viktiga delar i det aktiva lärandet, särskilt under de tidiga skolåren. En väl utformad färgläggningsuppgift kan stötta det arbetet när uppgiften tydligt tjänar lärandemålet och inte bara håller klassen sysselsätt.
Vilka uppgifter kan man bygga in i en målarbild?
Område | Uppgift i målarbilden | Vad du kontrollerar |
|---|---|---|
Läsning | färglägg de fält gröna där orden börjar på ”s” | första ljudet och ordläsning |
Stavning | färglägg ord med dubbelteckning gula och ord med enkel konsonant blå | stavningsmönster i kända ord |
Matte | färgen beror på svaret på en uträkning upp till 20 | addition och subtraktion |
Geometri | trianglar röda, kvadrater blå | känna igen former |
NO | färglägg bara de djur som går i ide | kunskap från det aktuella temat |
Läsförståelse | färglägg bara det som beskrivs i den korta texten bredvid bilden | förstå detaljer |
Färdiga bilder med bokstäver och siffror hittar du under alfabet och bokstäver och siffror och räkning. Prick till prick-uppgifter är också bra för att öva talens ordning och kan skapas med prick till prick-generatorn.
Hur passar man in en målarbild i lektionen utan att den ersätter lektionen?
En målarbild fungerar bäst vid en bestämd punkt i lektionen. Tre användbara upplägg är:
- Start på lektionen, 5 minuter. Använd en bild som hör ihop med det nya området, till exempel ett höstträd före en lektion om årstiderna. Eleverna färglägger och svarar på en fråga: ”Vad har förändrats på det här trädet?”
- Repetition, 10 minuter. Efter en genomgång av addition upp till 20 färglägger eleverna efter svaren. Läraren går runt i klassrummet och ser direkt fel i enskilda fält.
- Kontroll av förståelsen, 5–8 minuter. I slutet av lektionen får eleverna en kort text och en bild: de färglägger bara det som texten nämner. Spara bladet som en enkel dokumentation av framstegen.
I varje variant ska färgläggningen avslutas med ett kort samtal eller en kontroll. Utan det steget blir det främst en bildaktivitet.
Exempel: en målarbild på en lektion om addition upp till 20
Årskurs 2, område: addition med tiotalsövergång. Eleverna får en bild av en äng med 12 fält. I varje fält står en uträkning, till exempel 8 + 5 eller 9 + 6. En färgnyckel visar: svaret 13 = grönt, 14 = gult, 15 = blått. Efter 8 minuter frågar läraren vilket fält som var svårast, och två elever visar sin metod vid tavlan. Bilden fungerar också som en visuell kontroll: om en elev räknar fel kanske färgen inte passar ihop med mönstret runt omkring, vilket får eleven att se över uträkningen.
Hur anpassar man svårighetsgraden efter årskurs?
- Årskurs 1: stora fält, 5–8 delar, uppgifter med en enda bokstav, ett enkelt ljud eller tal upp till 10. En målarbild med barnets namn kan fungera bra i början av läsåret – gör en med generatorn för målarbilder med namn.
- Årskurs 2: 10–20 fält, ord i stället för enskilda bokstäver, uträkningar upp till 20 med tiotalsövergång.
- Årskurs 3: mindre fält, en kort text att läsa, uträkningar upp till 100 och de första enkla logikgåtorna.
Inom en och samma klass kan det vara bra att ha två versioner av samma blad. En elev som blir klar snabbt får en svårare version i stället för ännu ett blad bara för att hållas sysselsätt. Mer om hur svårighetsgraden i målarbilder förändras med åldern finns i målarbilder för 6-åringar.
Hur bedömer man arbetet utan att bedöma färgerna?
Bedöm lärandeuppgiften, inte konstverket. Färgval, att färga utanför linjerna eller en ofärdig bakgrund spelar ingen roll om fälten som hör till rätt svar är korrekt markerade. Ett enkelt sätt:
- en grön bock vid varje rätt löst fält,
- en prick vid ett fält som behöver ses över, utan att stryka över det,
- kort muntlig återkoppling, till exempel: ”Additionen är rätt – kontrollera subtraktionsfälten en gång till.”
En färdig målarbildsuppgift kan också vara ett bra underlag för ett samtal med en förälder, eftersom den konkret visar vad barnet redan kan.
Vilka misstag ska man undvika?
- Att använda en målarbild som belöning för dem som blir klara snabbt utan någon lärandeuppgift. Det lär eleverna att snabbhet ger ”fri tid” i stället för mer lärande.
- För många instruktioner på ett blad. En lärandeuppgift per bild räcker.
- Bilder med text som är för svår att läsa själv i årskurs 1. Läs instruktionen högt vid behov.
- Att färglägga hela lektionen. Efter 10–15 minuter kan uppgiften sluta tjäna lärandemålet.
- Att bedöma noggrannhet i stället för innehåll. Elever med svagare finmotorik kan tappa motivationen även när de förstår lektionen.
Material för arbete med hela klassen och för övning hemma finns i avsnittet för lärare.
Källor
- Ośrodek Rozwoju Edukacji — Podstawa programowa wychowania przedszkolnego i edukacji wczesnoszkolnej z komentarzem (2017).
- Internetowy System Aktów Prawnych — Rozporządzenie Ministra Edukacji Narodowej z 14 lutego 2017 r. w sprawie podstawy programowej… (Dz.U. 2017 poz. 356).