Hoppa till innehållet
Labugen

Ånglok vid en liten station på vintern

Ett klassiskt ånglok står vid en lugn lantlig station längs snötäckta spår under den kalla vintern.

Ett ånglok vid en liten järnvägsstation med synlig ångpanna, skorsten, stora ekerhjul och en del av perrongtaket.
Ånglok vid en liten station på vintern
Skriv ut Ladda ner PNG

A4-format (liggande), svarta konturer på vit bakgrund · för hemmet och skolan

Annons

Alla målarbilder: Målarbilder med tåg

Mer från den här kategorin

Liknande målarbilder: Målarbilder med tåg

Nästa steg

Vad mer kan du skriva ut? Gratis, utan konto

Ånglok vid en liten järnvägsstation på landet

Bilden visar ett kraftigt ånglok i trekvartsvinkel. Loket har en stor cylindrisk ångpanna med metallband, en skorsten med utsvängd krage, en strålkastare framtill och en hög förarhyttsvägg till vänster. Fyra stora ekerhjul är kopplade till en synlig vevstake längs rälsen. Bakom förarhytten syns en del av ett litet perrongtak som bärs upp av en stolpe, med ett runt emblem på stationshusets vägg. Till höger om tåget står en signalstolpe med en rund skiva vid sidan av spåret med träsliprar.

Så klarade ångloken vintern

Ånglok genererade enorma mängder värme, vilket hindrade de inre vattenrören från att frysa även vid minusgrader. Järnvägsarbetarna använde ofta vändskivor och vattenhästar vid små lantliga stationer för att serva loken inför långa resor genom frusna landskap. Vid kraftigt snöfall monterades särskilda snöplogar direkt på lokets front för att röja bort drivor från spåren.

Ånglokets verkliga färger

  • Lokets panna och förarhytt: Mörkgrå eller kolsvart stål
  • Drivhjul och vevstakar: Mörkgrå metall med röda eller silverfärgade detaljer
  • Perrongtak och trästolpe: Väderbitet brunt trä
  • Signalstolpe och signalskiva: Svart metallstolpe med röd eller vit skiva
  • Räls och sliprar: Stålgrå räls på mörkbruna träsliprar
Frågor och svar

Vanliga frågor om ånglok

Varför behövde ånglok stanna vid små stationer?
Ånglok behövde stanna ofta för att fylla på tendern med färskvatten och kol. De små lantliga stationerna hade vattentorn och bränsleförråd som var nödvändiga för att pannan skulle kunna fortsätta producera ånga.
Hur snabbt körde tidiga ångtåg på landsbygden?
De flesta tidiga ångdrivna persontåg körde i mellan 30 och 65 km/h. Den hastigheten var betydligt högre än häst och vagn och revolutionerade transporterna över långa avstånd.
Vilken funktion hade signalstolpen vid spåret?
Signalstolpar gav lokföraren viktig säkerhetsinformation med hjälp av rörliga vingar eller färgade skivor. De visade om nästa spåravsnitt var fritt eller om det redan fanns ett annat tåg på spåret.
Annons