
Kort sagt: vilka bokstäver ska man börja med?
Du behöver inte börja med A, B, C. För 4–6-åringar är det bättre att välja en ordning där barnet snabbt kopplar ihop bokstav och ljud och kan ljuda ihop sina första ord.
- Börja med några bokstäver som betyder något för barnet, särskilt från barnets eget namn.
- Inför tidigt vokaler och ljudenliga konsonanter med långa ljud, till exempel s, l, m och r.
- Koppla en ny bokstav direkt till sitt ljud och till enkla ord: m → /m/ → ma, mo, mamma.
- Lägg inte bokstäver som ser mycket lika ut nära varandra, till exempel b–d–p, m–n eller u–n.
- Öva först att känna igen bokstäverna och först därefter att skriva dem noggrant.
- Vid lugn övning hemma räcker oftast 1–2 nya bokstäver i veckan, blandat med repetition.
Varför är alfabetisk ordning inte den bästa för läsinlärningen?
Alfabetisk ordning används framför allt för att sortera och slå upp saker, inte för att lära sig läsa. Barnet behöver inte kunna hela alfabetet från A till Ö för att börja ljuda ihop enkla ord.
För läsningen är det viktigare att koppla ihop grafemet, alltså den skrivna bokstaven, med rätt ljud. Den brittiska organisationen Education Endowment Foundation beskriver ljudbaserad läsundervisning som systematisk undervisning i sambanden mellan språkljuden och de bokstäver som skriver dem. Därför ska en praktisk ordning göra det möjligt att tidigt sätta ihop bokstäver som barnet redan kan, till exempel s + o + l = ”sol”.
Vill du reda ut skillnaden mellan bokstavens namn och dess ljud, läs Alfabetet för barn – bokstavens namn och ljud. I den här artikeln fokuserar vi enbart på i vilken ordning bokstäverna kan införas.
Hur väljer man de första bokstäverna för 4-, 5- och 6-åringar?
Den bästa ordningen är systematisk, men den ska också ta hänsyn till vad barnet redan kan. Det finns ingen officiell lista som alla barn måste gå igenom i exakt samma ordning.
Följ fem principer när du väljer de första bokstäverna:
- Börja med något personligt. Bokstäverna i barnets namn är lätta att upptäcka på en namnlapp, en mugg eller en teckning. Om namnet börjar på K kan du visa K tidigt, även om den bokstaven ännu inte finns med i huvudordningen.
- Inför vokalerna tidigt. Svenskan har nio vokaler: a, o, u, å, e, i, y, ä och ö. Börja gärna med a, o och i – med dem kan barnet snabbt bygga många korta ord.
- Välj konsonanter med ljud som går att dra ut på. Ljud som s, l, m, r, f, v och n kan uttalas längre (sss, lll, mmm), vilket gör det lättare att höra dem i ett ord och att ljuda ihop. Korta ljud som k, p och t kan komma lite senare.
- Bygg vidare på det barnet redan kan. En ny bokstav ska direkt kunna användas tillsammans med de tidigare. Efter s, a, o, l, m och r kan barnet till exempel ljuda ihop sol, ros, mos, lam, arm och orm.
- Håll isär bokstäver som liknar varandra. Lär inte ut b, d och p samma dag. Håll på samma sätt avstånd mellan m och n och mellan u och n.
För femåringar kan du använda Vi lär oss bokstäverna och för sexåringar övningarna Bokstäver och ljud.
Vilken bokstavsordning kan fungera i praktiken?
Ordningen nedan är ett rimligt förslag, inte en officiell eller den enda rätta ordningen. Du kan flytta enstaka bokstäver om barnet känner igen dem från sitt namn eller är särskilt intresserat av dem.
Grupp | Bokstäver | Exempel på ord |
|---|---|---|
1 | s, a, o, l, m, r | sol, ros, mor, lam, arm, orm |
2 | i, e, u, f, v | is, fil, mus, vas, fem, sur |
3 | n, å, ä, ö, t, p, h, j | nu, tå, häst, öra, pil, jul |
4 | k, b, d, g, y, x samt c, q, w, z | katt, bil, dam, gris, by, sax |
5 | sj-, tj- och ng-ljudet samt ljud som stavas på flera sätt (sk, stj, kj, k och g före mjuk vokal) | sjö, sked, stjärna, tjej, kind, ring |
Inför inte alla bokstäver som liknar varandra direkt efter varandra i grupp 3 och 4. Om barnet just håller på att lära sig p, spara b till ett annat pass. Gör också en paus efter b innan du går vidare till d.
Ljud som stavas på flera sätt, som sj-ljudet, tj-ljudet och ng-ljudet, är bra att spara tills barnet säkert känner igen grunduppsättningen. Inte för att de är ”sämre”, utan för att barnet då måste koppla ihop två eller tre bokstäver till ett ljud eller välja mellan flera stavningar. Bokstäverna c, q, w och z förekommer främst i lånord och namn och kan därför också vänta.
Hur kopplar man ihop bokstav, ljud och ord?
En ny bokstav ska inte bli en ensam form att lägga på minnet. Visa först formen, säg ljudet den står för och sätt sedan direkt ihop den med en vokal som barnet redan kan.
Exempel med bokstaven m:
- Visa ett tryckt ”m” och be barnet hitta samma bokstav bland 3–4 tecken.
- Säg ljudet /mmm/ utan att lägga till en vokal efter (inte ”mö”) och utan bokstavsnamnet ”em”.
- Sätt ihop ljudet med en vokal: ma, mo, mu.
- Hitta ett enkelt ord där barnet hör m, till exempel mamma.
- Gå tillbaka till samma bokstav nästa dag i en annan uppgift.
Samma arbetssätt används i materialet Bokstäver och ljud för årskurs 1. När barnet börjar ljuda ihop ljud till ord kan även guiden Hur man lär ett barn att läsa vara till hjälp.

Måste barnet kunna skriva en bokstav innan det kan läsa den?
Nej. Att känna igen en bokstav och koppla den till ett ljud kan komma före en prydlig handstil. I förskoleklassen arbetar barnen ofta lekfullt med språkljud, bokstäver och tidigt skrivande, och läsning och skrivning utvecklas sida vid sida.
En 4–6-åring kan därför först peka ut bokstaven, para ihop likadana bokstäver och hitta den i enkla ord. Skrivandet läggs till efter hand. För att skriva efter förlaga kan du använda generatorn för bokstäver och siffror, helst i en kort serie med några få repetitioner i stället för en hel sida med samma tecken.
Barn som gillar att arbeta med bilder kan tycka om målarbilder med alfabetet och bokstäver. En bra bro mellan intresset för det egna namnet och att känna igen bokstäver är också en målarbild med barnets namn.

Hur snabbt ska man införa nya bokstäver?
Hemma är ett lugnt tempo oftast 1–2 nya bokstäver i veckan, men barnets beredskap är viktigare än kalendern. Om den nya bokstaven fortfarande blandas ihop med en tidigare efter några dagar lägger ni inte till fler bara för att ”det är dags”.
En enkel veckorytm kan se ut så här:
- dag 1 – ny bokstav, dess ljud och 2–3 enkla ljudkombinationer eller ord;
- dag 2 – känna igen bokstaven bland andra tecken;
- dag 3 – ljuda ihop bokstaven i enkla ord;
- dag 4 – skriva efter förlaga, lägga bokstaven med pinnar eller rita den med fingret;
- dag 5 – repetition utan ledtrådar och lek med bokstäver som barnet redan kan.
Om barnet lär sig snabbare finns det ingen anledning att konstlat hålla igen. Om ett par bokstäver som liknar varandra tar två veckor kan det också vara ett lagom tempo.

Vilka misstag ska man undvika när man lär barn bokstäverna?
Det vanligaste problemet är att för många nya bokstäver införs på en gång. Några enkla regler hjälper er att hålla en förutsägbar rytm.
- Kräv inte att barnet kan rabbla hela alfabetet innan ni börjar ljuda ihop ord.
- Inför inte flera bokstäver som liknar varandra samtidigt, särskilt b–d–p, m–n och u–n.
- Låt inte inlärningen bara handla om att skriva av. Barnet ska också höra ljudet, känna igen bokstaven och använda den i ett ord.
- Rätta inte varje sned linje. Först kommer igenkänningen och rätt riktning på rörelsen, sedan prydligheten.
- Öka inte tempot när barnet börjar gissa i stället för att känna igen.
När ska man be om extra stöd?
Enstaka förväxlingar och spegelvända bokstäver är vanliga när barn lär sig och betyder inte i sig att något är fel. Prata med förskolläraren eller läraren, en specialpedagog eller en logoped om svårigheterna är tydliga, håller i sig trots regelbunden övning och även gäller förmågan att höra skillnad på språkljud, förstå instruktioner eller språkutvecklingen.
Du behöver inte vänta tills barnet kan hela alfabetet för att be om råd. En specialist kan hjälpa till att ta reda på om barnet behöver ett annat arbetssätt, mer tid eller extra stöd.