Hoppa till innehållet
Labugen

Flicka i en klostergång

En ung flicka sitter på knä i stilla bön vid en bönpall av trä i en solbelyst stenarkad på en historisk klostergård.

En leende flicka ber vid en bönpall på en solig klostergård.
Flicka i en klostergång
Skriv ut Ladda ner PNG

A4-format (liggande), svarta konturer på vit bakgrund · för hemmet och skolan

Annons

Alla målarbilder: Religiösa målarbilder

Mer från den här kategorin

Liknande målarbilder: Religiösa målarbilder

Nästa steg

Vad mer kan du skriva ut? Gratis, utan konto

Stilla eftertanke i ett historiskt kloster

Korsgångar i kloster är täckta pelargångar runt en innergård, byggda för att ge klostersamfund en lugn plats för bön och eftertanke. Barn som besöker historiska och heliga platser upplever ofta stunder av ro i dessa fridfulla stengångar. Gårdens öppna valv släpper in solljus som lyser upp stengolven samtidigt som den andaktsfulla stämningen bevaras.

Korsgångarnas och klostergårdarnas historia

Korsgångar utvecklades i medeltidens Europa som centrala gångvägar mellan kyrkobyggnader, bibliotek och bostäder. Den öppna fyrkantiga gården i mitten lät munkar och nunnor odla örter och vistas utomhus i skydd mot regn och vind. Bönpallar, även kallade prie-dieu, har använts i århundraden för att ge en bekväm ställning vid längre stunder av personlig bön.

Traditionella färger i en klostermiljö

  • Klostrets stenmurar: Ljusgrått, varmbeige eller sandstensbrunt
  • Flickans klänning: Mjukt blått, ljusgrönt eller dämpat rosenrosa
  • Bönpall i trä: Mellanbrunt, mörk ek eller djup valnöt
  • Gårdens stenläggning: Skiffergrått, terrakottarött eller väderbiten sten
Frågor och svar

Vanliga frågor

Vad är korsgångens främsta syfte i ett kloster?
En korsgång ger en skyddad och tyst gång för bön, studier och gående meditation. Den knyter samman klostrets olika byggnader runt en central innergård.
Vad kallas en bönpall för knästående?
En sådan bönpall kallas ofta för prie-dieu, ett franskt uttryck som betyder bed till Gud. Den har ett vadderat stöd för böcker eller händer och en låg avsats för knäna.
Varför byggdes klostergårdar med omgivande valv?
De täckta pelargångarna skyddade de boende mot regn och hetta samtidigt som dagsljus släpptes in i rummen intill. Utformningen skapade också en lugn och avskild gård, skild från omvärlden.
Annons