Hoppa till innehållet
Labugen

Gyllene bägare till bästa mamma

En ståtlig prisbägare har en vid skålform prydd med ett stort stjärnemblem i mitten.

En stor bägare med en vid skål och en framträdande stjärna.
Gyllene bägare till bästa mamma
Skriv ut Ladda ner PNG

A4-format (stående), svarta konturer på vit bakgrund · för hemmet och skolan

Annons

Alla målarbilder: Målarbilder till mors dag – kort att färglägga

Mer från den här kategorin

Liknande målarbilder: Målarbilder till mors dag – kort att färglägga

Nästa steg

Vad mer kan du skriva ut? Gratis, utan konto

Gyllene minnesbägare med stjärnmotiv

Denna teckning föreställer en bägare med vid skål prydd med ett centralt stjärnemblem. Bägare med breda skålar har fungerat som historiska symboler för seger, ära och hjärtliga firanden i många kulturer.

Bägarens och stjärnsymbolens historiska betydelse

Bägare med vid kant användes under antika banketter som ceremoniella kärl för att skåla för hedersgäster. Den femuddiga stjärnsymbolen har förknippats med framgång och prestationer sedan de babyloniska astronomiska skrifternas tid. Att tillverka stora prisbägare krävde skickliga metallkonstnärer som hamrade plana plåtar av guld eller silver till sömlösa, rundade skålar.

Färgförslag till prisbägare och stjärnemblem

  • Bägarens skål: Varmt guldgul, polerad mässing eller skimrande koppar
  • Stjärnemblem: Blankt metallguld, glittrande silver eller djup bärnsten
  • Skaft och nod: Antikbehandlad brons, slipat guld eller sidenmatt nickel
  • Fotens ring: Mörk träbets eller polerad svart onyx
Frågor och svar

Frågor och svar

Vad är det för skillnad mellan en bägare och en vanlig pokal?
En bägare har traditionellt en djup rundad skål på ett mittskaft utan stora sidohandtag, medan klassiska pokaler oftast har två tydliga handtag.
Varför används ofta en stjärnsymbol på priser och utmärkelser?
Stjärnan står för framgång, vägledning och uppskattning och symboliserar någon som lyser klart och utmärker sig med sina insatser.
Hur tillverkades antika metallbägare för hand?
Dåtida metallhantverkare använde en drivningsteknik där de hamrade en rund platta av ädelmetall över städ tills den formades till en sömlös skål.
Annons