Hoppa till innehållet
Labugen

Pachyrhinosaurus i en stenig barrskog

En massiv Pachyrhinosaurus med en bred benknöl på nosen står intill en stenig dunge med barrträd.

En massiv Pachyrhinosaurus med en bred, knölig benknöl på nosen står nära en barrskog.
Pachyrhinosaurus i en stenig barrskog
Skriv ut Ladda ner PNG

A4-format (stående), svarta konturer på vit bakgrund · för hemmet och skolan

Annons

Alla målarbilder: Målarbilder med dinosaurier

Mer från den här kategorin

Liknande målarbilder: Målarbilder med dinosaurier

Nästa steg

Vad mer kan du skriva ut? Gratis, utan konto

Pachyrhinosaurus i en stenig barrskog

Denna kraftigt byggda behornade dinosaurie kännetecknas av en tjock, knölig benmassa på nosen. Denna så kallade nasknöl fanns på samma plats där flera av dess släktingar hade ett framträdande noshorn. Klippor och barrträd ramar in den omgivande skogen, medan dinosauriens breda skalle och robusta kropp är motivets mittpunkt.

En social växtätare i nordliga trakter

Fossil av Pachyrhinosaurus har påträffats i Nordamerika, även i områden som låg långt norrut under yngre krita. Stora samlingar av ben som hittats tillsammans tyder på att dessa växtätare ibland kan ha rört sig i flock. Barrträd utgjorde en viktig del av många förhistoriska skogar och förökar sig med kottar i stället för blommor.

Naturliga färger hos Pachyrhinosaurus och skogsdungen

  • Huden hos Pachyrhinosaurus: exakta färger och mönster är okända
  • Benknölen på nosen: ytan kan ha täckts av keratin, men dess färg i livet har inte kunnat fastställas
  • Nackkrage: inga bevarade pigmentrester visar dess ursprungliga färg eller mönster
  • Barr: oftast gröna, mörkgröna eller blågröna hos friska träd
  • Klippblock: naturligt grå, bruna, beigea, rödaktiga eller nästan svarta beroende på mineralerna
Frågor och svar

Frågor och svar

Hade Pachyrhinosaurus ett stort horn på nosen?
I stället för ett långt noshorn hade den en bred, förtjockad benknöl. Mindre utskott och taggar fanns även runt skallen och nackkragen.
Vad åt Pachyrhinosaurus?
Den var en växtätare med en näbb anpassad för att nypa av växter. Dess tänder var utformade för att skära och bearbeta segt växtmaterial.
Varför tror forskare att den levde i flock?
Vissa fossilplatser innehåller lämningar från många individer i olika åldrar. Sådana benbäddar kan tyda på ett flockbeteende, även om översvämningar eller andra händelser också kan ha fört samman kvarlevorna.
Annons